Frågesida
 

Jag har nyligen köpt en Trålare och funderar på att lägga teakdäck.
Har du några erfarenheter kring detta ?

Tacksam för tips.


Bengt-Åke

 

Läs
svar
 

Vi är lyckliga ägare till Trålaren Dorotea i Lysekil på Västkusten sen 10 år tillbaka.
Nu funderar vi på att låta henne vara kvar i vattnet i skyddad hamn över vintern och med värme i.
Någon som har erfarenhet av låta båten ligga i över vintern, så är vi
tacksamma för tips?


Bengt och Carina

 

Läs
svar
 

Har fundering på att ta bort mesanmasten, dels för att det är svårt att få tätt och i framtiden bygga en styrhytt. Så är det någon som har erfarenhet av detta för och nackdelar mm och finns det ritningar på en hel styrhytt, jag har också fundering på att höja scandeck till akterruffens tak för att få ett deck att sitta på och större utrymme i akterruffen så kom gärna med synpunkter på detta med.

 

Mvh Bosse

Mitteditt
 

Läs
svar
 
Hej!
 
Tänker montera ett rullfocksystem på min Trålaren (nya modellen med längre förskepp + peke på 1m).
Är det någon som har koll på om det går att använda samma segelstorlek  som på någon båt av större märke, t ex Maxi, IF eller liknande?
 
Henrik med Inger lll
 
   
Hej!
Undrar om någon vet Jotun eller Ral numret på ruff och doughouse ?
(färgnumret på gelcoaten)
Är inte helt säker på tillverkningsår, men tror att det är 76 el kanske 75
Skrovet är vitt, ruffen har en gråbeige nyans medan doughouse är grått

Tacksam för svar
Katheca
 
   
Hej!
Jag är lycklig ägare av en Trålare från -74 som tyvärr saknar rigg och det skulle jag vilja råda bot på - så min fråga är - vad ska det vara för rigg (ketch) är det möjligt att hitta något begagnat och i så fall var?  MVH Anders

  
   
Hej!
Jag har konstaterat att jag har en för liten propeller. Det är en MD21 med manuellt backslag (vet ej ut.vxl, sitter ingen plåt eller nåt) men det är nog ett rätt vanligt backslag, så jag undrar vad ni andra som har samma motor har för storlek på propeller?
Tacksam för många svar, Mvh Azizam II
Senaste inläggen 

Fråga från Trålaren: Azizam II  
Läs
svar
 
Jag har en MD21:a i min Trålaren Inger III.
Då det gungar mycket, särskilt i sidled, men även i bland då det inte
gungar(fast mycket mer sällan då) rusar min motor med ett par-tre hundra varv extra under 1-3 sek. Sedan går den alltid ner i normalt varv igen och går som en klocka till nästa gång.
I bland kan det komma så ofta som var femte minut o i bland kan det gå
timmar mellan gångerna.
Är det någon som haft liknande problem eller har något tips om vad det
kan vara.
Det är ingen katastrof, eftersom motorn aldrig stannar eller hittar på
något annat tok,  men nog så irriterande.

Tacksam för tips o goda råd.


Fråga från Trålaren: Inger III   
Läs
svar
 
En engelsman med nyköpt Trålare som skall bo ombord i en hamn i Tunisen har en fråga: Han vill snickra en grov avvisarlist i teak och montera på fribordet.
Hur fäster man den bäst till skrovet?"

Fråga från Trålaren: Michael   
   
Finns det någon som gjort en riktig långresa med båten?
Fråga från Trålaren: Siljö    
Läs
svar
 
Hur uppträder båten vid mycket hård vind ?
Fråga från Trålaren: Siljö  
Läs
svar
 

Erfarenheter kring bogpropeller, installation och resultat ?
Fråga från Trålaren: Siljö   

Läs
svar
 
Som ägare av en Trålare med ketchrigg har jag stora problem med att kryssa. Båten vill inte gå över stag, funderar på om någon Trålarenägare har någon lösning. Kanske någon har byggt större roder för att få runt båten snabbare?
Seglingen skulle bli roligare om jag slapp starta motorn när jag skall skifta kurs från styrbord till babords halsar
.
Fråga från Trålaren: Trine Lise        
Läs
svar
 
Sönderfruset däck. någon som har lagat liknande problem?
Fråga från Peter
Läs
svar
 

 

Värme i båten ?
Hasse med Trålaren Nafanua planerar att sätta i gångvärmare från motorn. Finns det någon "Trålare" som har erfarenhet av sådant ?

Fråga från Hasse

Läs
svar
 

 

Teakdäck

2010-01-06

Teak är ett bra träslag i marina sammanhang, framför allt för att det inte
tar skada, ingen röta. Nackdelen är att det kan frysa sönder. Små sprickor
med fukt fryser och vidgar sprickan med läckage som följd.
Ett mycket bra material på däck är kork! Lättarbetat, halkfritt och tåligt
mot olja lera m.m. Ser ut som ett teakdäck, men bättre funktion. Utmärkt på
sittbänkar då det alltid håller rätt temperatur, aldrig skållhett och
värmeisolering då det är kallt. Enda felet är att det är lika dyrt som teak.
Obs! skall vara kork som är designat för ändamålet, finns att köpa från ett
företag i Västerås.

MVH
Åke

Erfarenhet av låta båten ligga i över vintern

2011-08-11

Jag lät vår Trålaren ligga i under vintern 2010-2011 i Stockholms skärgård.
Isen låg från December till Mars, kanske April, med högsta istjocklek uppmätt till 45cm runt båten och detta under lång tid.
Använde ej granris eller vattencirkulator, utan båten låg tryggt omfamnad av isen.
Under December och halva Januari hade jag en mindre kupévärmare i förruffen vars termostat var satt väldigt lågt.
Tror inte den gick särskilt mycket; när jag var i båten vid -15C vid flera tillfällen gick den aldrig, så i mitten av Januari drog jag ur den. Jag tror att kupévärmaren är viktigare om det är en blöt vinter för att driva ut fukt snarare än att värma något, men i vintras var det snustorrt så de kWh:arna var bortkastade. Båten höll sig torr och fräsch, inget fukt eller mögel inne i båten.
Alla genomföringar fylldes med glykol och stängdes.
Motorhuven i sittbrunnen isolerade jag med några mattor för att bevara lite av sjövärmen underifrån.
Motorns sjökylvattensystem tömdes, ingen konservatorolja eller dylikt användes.
Under vintern kördes sen motorn torr (med endast den interna sötvattenkylningen) tills avgaskröken blev varm, 40-50C, (beroende på utetemperatur mellan 5-10 minuter) ungefär en gång i månaden.
Maskin, en Perkins 4.136 från sent 70-tal, startade snällt varje gång trots -20C. Batterierna satt kvar i båten och underhållsladdades med landström.
Jag lät snön ligga kvar på däck och ruff så länge den var någorlunda torr, som isolering.
Iskakor bildades på däck under våren, mest tack vare den idiotiska avbärarlisten som hindrar avrinning från däck.
Hon satte sig också lite på ändan av någon anledning (innan nerisningen).
Har inte märkt några problem alls av den här hanteringen och kommer ha henne i sjön även nästa vinter.

Skickar med en bild från i Februari.

Thats it,
Magnus E

2009-09-24
 

1974 flyttade jag och SPIRIT från Bällstaviken till Oslo. Där lärde jag mig att låta båten ligga i sjön året runt. Detta underlättades därstädes av att båtklubben hade runt hela bryggkomplexet ett svart plaströr med små hål borrade, och i sliphuset en liten kompressor som tryckte ut luft i röret med små bubblor som strömmade upp genom vattnet. Voila! Öppet vatten hela vintern.

När jag 1979 flyttade till Gotland, och såg alla fiskebåtarna ligga kvar i isen på vintern (det var ju lite si och så med isvintrarna också), tänkte jag att med Trålarskrovets form måste det gå lika bra för SPIRIT att övervintra i sjön. Och det gjorde det. Sedan dess har jag bara haft båten på land en vinter- 1981, då jag slipade och lackerade skrovet. Den vintern lyft jag också ur motorn för inomhusförvaring.

Någon enstaka vinter med 10-15 cm is lyftes båten upp av isen, kanske 7-8 cm utan skador. Man kan ju inte palla upp båten bättre än med en "platsgjuten" uppallning. Räknar man med grövre is i hamnen måste man hela tiden kolla att roder och propeller inte fastnar. Det får inte bildas klar-is mellan propeller och akterstäv. När jag någon enstaka gång haft vintrar med minus 10 eller kallare under en följd av dagar, har jag varannan dag gått ner och startat och kört propellern c:a en timme. Strömbildningen av varmare bottenvatten tunnar ut isen underifrån. På det hela taget är det dock sannolikt att förhållandena i gotlandshamnarna skiljer sig en aning från skärgårdshamnar genom den större rörelsen i havsströmmarna. I Lysekil är det säkert inga problem.

Det finns en annan klar fördel med att ha båten i sjön med körklar motor. Att en gång i veckan eller var 14de dag gå ner och varmköra ger betydligt bättre rostskydd än konservering. En 60W glödlampa intill kylvattenpumpen fixar frostproblemet. Dessutom - om det är isfritt i hamnen och utanför, kan man ju ta en liten sväng på sjön t.ex. på Nyårsdagen. Det brukar jag göra. En solig dag i april/maj torrsätter jag för vårkollen, bottenfärg, anoder, etc. Mellan 1ste nov och vårupptagningen får ett gammalt hamnkapell ersätta "finkapellet".

Hälsar
Birger, Slite

 

Ta bort mesanmasten ?

2010-06-06
 

Hej! Form för hel styrhytt har funnits hos skrovtillverkaren. Med hel styrhytt så kan man placera mastfoten för mesanmasten i akterkant på hytten och sätta en stötta inunder. Ta inte  bort mesanmasten dess segel stöttar upp båten så att den inte rullar så mycket. Det utförande som du söker finns på båten Andanza, vilket jag är mycket nöjd med.Inga läckande kapell,en bra styrplats med god sikt och en "uteveranda" med plats för stolar och bord.

Mvh Sven
Andanza

Finns det någon som gjort en riktig långresa med båten?

2007-08-30
 

Läs om Trålaren Monica II´s resa till Tunisien

Läs mer här

2006-03-06

Vår båt EliseII har varit i Medelhavet via kanalerna. Tyvärr inte med oss ombord. Men den förre ägaren säger att Trålaren är perfekt för kanalerna/Medelhavet.

Michael H

2006-02-28

Om vi låter begreppet långresa definiera färder i de vatten som omfattas av en vanlig båtförsäkring, d.v.s. s.k. Östersjöfart så måste det finnas en uppsjö av Trålare som kan berätta om långresor.
SPIRIT´s loggböcker är fyllda av sådana turer, årligen sedan 1969, och jag ska gärna dela med mig av mina minnen om vi ses i Husarötrakten i sommar. 

1. Första sjösättningen 1968 på Lovö, blev lite försenad, så jungfruturen vände på Arholma.
2. 1969 vände vi i Umeå.
3. 1970 besökte vi Gotland (hemmaklubb på den tiden var Bällstavikens Motorbåtklubb, Spirit var     inte riggad än) 
4. 1971 gick vi runt Gotland och hem via St Anna
5. 1972 via Gotland och Öland till Christiansö och Bornholm
6. 1973 leddes en liten eskader BMK-båtar till Gotland, hem via Gryt och Sörmlandsskärgårdarna.
7. 1974-78 var jag bosatt och folkbokförd i Oslo så då blev det mest Sörlandskysten och Bohuslän, med en avslutande tur till Gotland via Falsterbokanalen och retur genom Göta Kanal.
8. Från 1979 utgick turerna därefter alltid från Gotland
9. 1983 mötte vi min bror i Sundsvall (hans båt på trailer från Östersund) och så tog vi en förnyad titt på Höga Kusten med vändpunkt i Örnsköldsvik.
10. Åland har fått många besök under åren
11. 1985 fick Ärösköbing i södra Danmark besök
12. 1994 besöktes vänner på Sommaröarna utanför Helsingfors
13. 2001 gick turen till Nystad "Uusikaupunki" norr Åbo.
14. 2002 Helsingfors igen
15. 2005 hälsade på vänner i Kivik, Skåne 

När man bor på Gotland (= ytterskärgården enligt frugan) så är det klart att dom 60 M vatten till fastlandet inte räknas som långtur längre, även om det blir allt jobbigare med åren. Gertrud har för länge sedan övergått till Storfärjorna för den delen av sommaräventyren. 

Birger
SPIRIT

2006-02-03
 

Det finns en f.d. Trålarenägare,  som har gjort flera långresor. Se www.toan.se .

Hälsningar   "Ella af Mörkö"
Hur uppträder båten vid mycket hård vind ?
2006-05-19
 
Vi seglade med Jenufa i juni-juli  2004 från Strängnäs till Narvik. På Skagerack överraskades vi av hård  nordvästlig vind pga en kallfront. Inom en timme hade vi 16 m/s som ökade till ca 18-20 m/s. Vi bärgade mesan och försegel samt tog in ett rev i storseglet. Vi körde  med motor på ganska lågt varv. Det hade nog klarat sig med bara segel men vi ville komma i hamn så snabbt som möjligt. På lätt bidevind tog vi oss till Arendal på 12 timmar. Jenufa gick  bra. Sjön var mycket grov och krabb. Jenufa vakade bra och gick mjukt med sitt fina skrov och fick förhållandevis lite vatten över sig. Ibland ramlade vi ner i vågdalar efter en som det kändes "luftfärd" efter en brant vågtopp.Det small i skrov och inredning men inget gick sönder. Tidigt på morgonen angjorde vi Torungens fyr och gick in i Arendals hamn .
I övrigt gick resan till Narvik bra trots dåligt väder.
Vi litar på Jenufa och har sedan dess gjort resor till bl a Lofoten, Röst och Andöya. Jenufa seglar tycker vi riktigt bra. Vid 7-8 m/s och bidevind -halvvind är man snabbt uppe i 5-6 knop. Jenufa har en gammal Helmsman autopilot som fungerar perfekt även under segel i normala vindar. Tyvärr är det svårt att stagvända. Men det går med diverse knep med mesan och försegel. Lite jobbigt är det med det inre förstaget vid stagvändningar.
Jenufa är också utrustad med en stor lättvindsgenua, en sk booster. Det seglet visar sig vara mycket lätthanterlig tack vare sin ganska lätta, tunna duk. Det fångar vinden  bra och ger fart på båten i lätta vindar. Seglet fick göra god nytta på resan till Andenäs på Andöya i påskas i år.
 
Jenufa är numer utrustad med en bogpropeller som ägaren Lars Hansson installerade under vintern 2004-2005. Den är verkligen bra och rekommenderas. Det känns som vi har kontroll över båten på ett helt annat sätt än förut utan denna hjälp.
Hälsningar
Bo och Lars
 
2006-01-22

När jag hämtade Cirocco senhösten 1994 var det stormvarning. Jag hann ner till Yxlan för natten. Masten var surrad på rufftaket. Nästa morgon försökte jag starta tidigt för att slippa stormen som skulle falla över oss mitt på dagen, men motorn startade inte (en MD4 från sent femtiotal, utbytt samma vinter). En varvskille från Blidösund (alla varv jobbade för högtryck inför stormen) kunde sent omsider skrämma igång motorn. Startmotorn visade sig vara igenbeckad och jag kunde inte räkna med att starta igen om den stannade.

Jag fick snart den nordliga stormen i ryggen, surfande nerför Furusundsleden. Höll man bara god fart så orsakade stormbyarna på långt över 20 m/sek inga problem. Jag tog av mig mina blöta skor och tassade omkring i ett par torra extrasockor och lagade te. Då mötte jag en L28 på kryss. Två beslutsamma besättningsmän i överlevnadsdräkter, bara näsorna stack ut mellan störtloppsglasögon. Hon hade dubbelrevad stor och stomfock men krängde ändå farligt i byarna. Jag skålade genom styrhyttens vindruta med en kopp te och tänkte att i denna båt, om man kan lita på motorn, kan det blåsa så mycket det vill. Ingenting som hänt sedan dess har påverkat den trygga förvissningen.
Mvh
Kristian

 
2005-11-22
Allting är ju relativt men jag (Henrik med trålaren Inger 111) och min son var ute o seglade i hårt väder i början av oktober.
Dag 2 stack vi ut från Stora Nassa och gick utanför Kallskär o Rödlöga o vidare norrut. Vi seglade med fullt ställ d v s stor-mesan-fock o klyvare i 15-16 m/s. Det var inga som helst problem. Båten gick på halvvind som en "järnvägsvagn". P g a att hon är rätt underriggad så behövdes inga rev. Det var en underbar segling och vi kände oss inte det minsta otrygga med båten vid ngt enda tillfälle trots hårt väder.
 
Henrik

 

Erfarenheter kring bogpropeller, installation och resultat ?

2007-01-16
Installerade en Vetus 55 på 4,5hk förra året.
Har under sommaren testat och är mycket nöjd. Största nyttan har vi haft i gästhamnar och trånga naturhamnar samt vid tilläggning i vår hemma hamn. Köpte Bogpropellern hos Erlandssons brygga. Pris 7995kr övrigt material gick på ca 3000kr. Proffs hjälp hade vi vid plastning av plasttunnel allt annat arbete gjorde vi själva. Det var inga konstigheter vad gäller montering.
Vår upplevelse är att vi fått en ny båt enär mannövrering är en baggis.
Vill du ha mer information så hör av dig till M/S Sarita Oxelösund.

Med vänliga hälsningar
Åke & Maggan
M/S Sarita
2006-02-19
När vi köpte vår båt Malin var den utrustad med bogpropeller, propellern är av märket VETUS. Båten blir lättmanövrerad framförallt när det är trångt vid angöring t.ex. i hamnar och hemma hamn. När det är begränsat utrymme vid manövrering kan man få båten att rotera kring sin egen mittpunkt. Kort sagt bogpropeller är helt suveränt. Propellern drivs med tre stycken batterier som jag laddar några gånger per säsong. Batterierna sitter monterad nära propellern för att eliminera ström och spänningsfall.

 
Klicka på bilderna för att se dem större.

Med vänlig hälsning
Kjell
Trålaren  MALIN

2006-02-03
I båttidningen Praktiskt Båtägande nr 2/2006 (februarinumet) finns 4 sidor om rätt bogpropeller och i nr 3 (utkommer den 2 mars) kommer en artikel om hur du monterar bogpropellern.
Hälsningar
Trålaren Ella af Mörkö

 

 

 

2006-02-28
Du är inte ensam. Jag brukar göra som Hasse Ö säger, och dessutom låta det bli back i focken så man kommer runt. Båten stannar och till och med dejsar, men vad gör väl det!? Trålaren är ändå inte byggd för stagvändningar i trånga vatten.
 
Mvh  Birger på SPIRIT
2006-02-21
Fall av ur vinden lite, en stund före stagvändning, för att få ordentlig fart på skutan. Lägg sedan om rodret sakta och jämnt genom vändningen så det inte bromsar istället för att styra....det kan gå !
Rodret på Trålaren är på tok för litet och sitter för långt bak på skrovet. Den långa "skut"-kölen gör heller inte saken lättare.
Detta är i grunden ett gammalt fiskebåtsskrov som går bäst för motor.
Så långt mina slutsatser efter fem års "Trålande" med en strålande härlig och rymlig sjöbåt, men medioker seglare.
 
Mvh  Hasse Ö
 
Hej. en anledning kan ju vara att pumpen suger in luft i bränslesystemet då båten rullar.
Luft i dieseln ger högre varv men mindre ork s.a.s.  Kolla om insuget kanske sitter högt i
tanken eller om det skans skvalskott i den så att det skvimpar runt och skummar i tanken.
Olja som  ju lugnar "vågorna" är också bra men inte hela lösningen.
 
Mvh Hasse Ö.
"NAfanua"
Hej
När en diesel rusar upp i varv är det alltid så att motorn får inte tillräckligt med bränsle har du kollat läckage etc på hela sugsidan och på returen, bytt filter, rengjort mekaniska pumpen, tank ev, hoppas att du får lite tips om vad du kan felsöka.
 
mvh jimmy
I somras hade jag samma problem men fick följande tips.
 
Till 200 liter diesel, slå i 4 dl tvåtaktsolja + 1 liter dieseltillsats (finns på OKQ8).
Detta fetar upp den torra miljövänliga dieseln samt rengör hela bränslesystemet.
 
Hasse - Trålaren "Ella af Mörkö"
2009-07-02
Har bytt proppeller från 19x11 till 19x13 har Vetus 62 hkr motor, backslaget har utväxling 1:1,56.
Den går mycket lugnare nu. har bara kört ca: 2,5 tim med den i dåligt väder vid 10m/sek motvind och motsjö gjorde båten 5 knop vid 2500 varv/min.
Min båt är mycket tung mellan 6-7 ton med påbyggd köl, djupgående 1,4m.
Det är viktigt att veta vilken utväxling det är på backslaget.
Har även monterat en kil på kölens bakkant. då den är bred vid avslutningen. för att undvika virvlar som stör propellern.
 
Trålaren Amanda Karlskrona
Det mest troliga backslaget borde vara RB mekaniskt med en axiell rörelse på ca 5 mm mellan fram o back.
Utväxling förmodligen 1.9:1
Om trebladig propeller används är 17*12 el 17*13 vanlig

Hälsningar från Josefina
Peter
2011-04-14
Hej!  Antar att du menar ett laminerat däck som separerat. Jag har precis detta problem på en mindre båt, och pratade med en firma som gor mycket plastjobb på båtar. Dom sa att det enklaste sättet är att borra up flera små hål i däcket (från utsidan alltså), och sedan injicera epoxy som då flyter ut och binder ihop hela kakan när det härdar.  Har inte provat det själv ännu, men den här firman (PIMAB i Sundsvall) brukar veta vad dom pratar om.
 
- John

2012-06-14
Hej
I min Trålare aÍDA nr 154 har jag monterat en Minipassat på kylvattnet från min Volvo penta MD3B. Den ger behaglig värme under gång.
Genom att ha luckan till ruffen öppen får jag hyfsat varmt även under kapellet
MVH
Anders
 

Till Tipssidan